Att jag är på jobbet redan fem över åtta hör inte hemma i den här verkligeheten. Kanske har jag förflyttats till ett paralellt universum där jag kommer i tid till jobbet. I don’t belong here.

Arbetsdag = …. jag vet inte vad. Jag hade roligare efter jobbet. Trots huvudvärk stannade jag kvar och spelade BF1942, det var riktigt jäkla kul i dag, trots att jag egentligen inte gillar sånna spel. Vid sjutiden ringde Thomas och tyckte att jag skulle komma till balder och hänga medans resten av gänget spelade Capoeira (ja, jag vet att man inte “spelar” capoeira, men ändå). Jag kom inte dit förrän efter nio.

Det är farligt att blunda ibland. I går till exempel. Jag tänkte bara lägga mig på soffa ett tag och lyssna klart på en låt. Jag vaknade tre kvart senare av en helt annan låt. Det var ganska skönt faktiskt. Jag ska äta lunch på dånken med Schymoz idag. Han sitter på bussen från Luleå nu. Sent i kväll kommer John&Emma upp från Stockholm. Allt på en gång liksom. Men det är skoj.

Fy vad jag inte tyckte om mitt jobb idag. Jag kanske har lite fler tankar att sortera. Det är bättre nu, fast jag är fortfarande melankolisk, trots att jag nu lyssnar på lite gladare musik. Men bara lite. ;) Jag vet inte vad, men jag har retat upp mig på småsaker hela dagen, saker som egentligen händer hela tiden men idag var de stora irritationsobjekt. Typ att det tar tid att kompilera och sånt.

Nu är det officiellt, jag hatar den här dagen.

Får man vara så här melankolisk?

Jag vill vara någon annanstans med någon annan.

Jag har flyttat lite saker i dag, mest möbler, papper och tankar. Jag började med att sortera en massa tidningar och rensa bort saker som jag inte ville ha kvar. Sen flyttade jag datorbordet en meter till vänster. Slutligen plockade jag in synthen från sovrummet till vardagsrummet. Nu kan jag äntligen göra musik på ett smidigt sätt. Tyvärr kan jag inte använda båda syntharna eller ACE, men det kanske jag kan göra något åt i framtiden.

Oj, har det redan hunnit bli söndag? Jag har gjort en massa saker i helgen, men det känns ändå som att jag inte gjort någonting. I fredags kom Johan och hämtade mig från jobbet, vi åkte till Nyckelgatan där vi hälsade på Mathias. Vi smidde musikaliska planer som snart kommer att höras någonstans nära dig. Kanske. :) Jag kom hem rätt sent på kvällen så jag gick och lade mig ganska omgående.

Det är lika bra att jag flummar på lite här jag jag ändå håller på. Jag blev lite sur tidigare i kväll när jag hade skrivit massor här och lyckades trycka på några elaka knappar så att allt försvann… Jag är inte riktigt van vid det här tangentbordet än, trots att jag haft det i över en månad nu. Tiden går ju hur fort som helst. I morgon är det redan fredag och det känns som det nyss var 2002.