Musikhjälpen

När årets upplaga av musikhjälpen auktionerade ut en signerad SAIK-tröja tvekade jag inte särskilt länge innan jag lade ett bud på ett gäng tusenlappar. Jag räknade inte med att jag skulle få tröjan till det priset, då många av de andra lagens tröjor hade gått för betydligt högre summor. Det tog heller inte mer än någon kvart innan mitt bud inte längre var det högsta. För spänningens skull, och för att driva upp priset lite mer la jag ett till bud, ett par hundra över det nya högstabudet.

Då timmarna tickade iväg mot auktionens sluttid så började jag till och med planera vad jag skulle göra av tröjan; i brist på andra väggprydnader skulle den passat rätt bra på väggen i vardagsrummet. När det var 40 minuter kvar på auktionen, och jag var på en tur till Kista galleria, så bjöd någon över mig med ett bud som visade sig bli slutpriset.

När jag kom tillbaka från gallerian insåg jag att jag nyss var beredd att betala över 5000 för en tröja - där pengarna uteslutande skulle gå till välgörenhet. Varför skulle jag inte kunna skänka dessa pengar ändå, utan tröja? I stället fick jag för mig att jag skulle göra ett experiment på Facebook. För varje vän som gillade ett mitt inlägg skulle jag skänka 25:- till musikhjälpen.

Ett dygn senare hade 60 av mina ca 200 vänner gillat, och jag gjorde som jag lovat och skickade iväg 1500:- till radiohjälpen.

Om jag inte skänkt dem till radiohjälpen skulle de hamnat hos CSN istället, men de kommer att få sina pengar ändå så småningom.