Det satt långt inne, men nu är jag äntligen klar med boken jag läst till och från i nästan nio månader. De nästan 1300 sidorna i sig kändes oftast som ett hinder mer än de lockade mig att läsa vidare. Då menar jag mängden sidor alltså, själva innehållet är tidvis väldigt spännande. Mitt största problem med boken är att jag inte kan låta bli att känna att samma historia skulle kunna berättas på hälften så många sidor.

För ett par månader sen började jag göra armhävningar igen. Det brukar hända lite sporadiskt, men då var jag riktigt seriös. Varje morgon när jag väntade på att tevattnet skulle koka så satte jag igång. Första veckan snittade jag kanske på 15, för att jag fick sån träningsvärk i musklerna jag aldrig använder annars. Några veckor senare gjorde jag 20-30 varje morgon. Så helt plötsligt började jag få ont i min vänstra handled.

För en månad sen skrev jag på twitter att jag skulle försöka läsa ut boken jag håller på med under oktober. Det gick väldigt bra i början. Jag räknade ut att jag skulle vara tvungen att läsa i snitt 26 sidor per dag för att hinna klart (ja, det är en väldigt tjock bok). Två veckor senare var snittet nere på 18 sidor. Av någon anledning ledde det till att jag mer eller mindre slutade läsa helt och hållet resten av månaden.

Det har snart gått ett halvt år sedan jag skrev har senast. Mitt liv har varit ungefär lika händelserikt som aktiviteten på den här bloggen. Det enda som hänt är att farmor gick bort på min födelsedag. Jag åkte inte hem på begravningen. När jag bestämde mig för att inte åka dit hade jag tänkt att skriva ett blogginlägg för att förklara varför jag bestämde mig för att inte åka, men nu känns det som det inte spelar någon roll.

Nu händer det igen, planerade inlägg försenas månader på grund av skrivkramp och prestationsångest. Egentligen vill jag skriva mer. Mycket mer. Förra året gick jag i tankarna att börja skriva mer skönlitterärt, bara för att träna upp skrivförmågan. En lite blogg där jag försöker posta en novell per månad. Men om jag inte ens lyckas få ur mig ett endaste litet blogginlägg på nästan tre månader kanske planerna var för ambitiösa.